Industridesign, en 1900-talshistoria... 2000-talets viktigaste utvecklingsfaktor...
Ny dag, ny vecka och inte minst nytt recept eller...
Tiden är en märklig företeelse, den bara flyger fram o tycks gå allt snabbare.
Olika världar, politik, akademi och näringsliv, har sökt samverkan och utveckling av bra recept för en bra framtid, hur fungerar detta...
Recept ekonomi... Mest pengar bestämmer eller...
Käkar den finansiella sektorn alla viljor
Recept drivkraft...
Visst må det vara kul o spännande att jobba
Recept förståelse...
När man inte förstår vad den andre säger, eller inte vill förstå
Finns recept eller ej? Har DesinTech for Business något att tillföra i en framtid? Är tankar, arbete och vilja, något som kan få en belöning...
Den "felaktiga" kunskapen, viljan och förståelsen, var hamnar den...
En enkel gissning är att den blir vad man gör den till eller har råd att utvecklas med...
Att våga utmana och göra det som inte gjorts tidigare, det kallar jag MOD. Att äga o utveckla denna egenskap är kanske både dumdristigt o osmart. Ofta är det ekonomiskt kostbart och inte minst oerhört arbetskrävande. Idag kallas det innovation o innovationssystem. Mycket av detta ska bygga det nya europa, med tanke på alla de slantar som satsas inom området. Har nog aldrig sett så mycket tankar och antalet pengar är ju helt enastående.
I den värld av affärsdriven utveckling, där en affärskopplad industridesign kan samverka o utveckla. Samverka, med vad, ja processer ser olika ut och MOD ser olika ut. Bara ut o hitta möjligheter, eller...
Själv kommer jag att följa dessa investeringar och system som byggs. Det kan bli bra effekt med alla dessa slantar, något ska säkert bli över till effektfulla insatser i nyskapande idéer, kör på o var modiga, för just MOD över tid tror jag är den avgörande och mest utmanande faktorn.
Lasse Brunnströms bok, Svensk Industridesign, har stora förtjänster. Den berättar på en smakligt sätt om olika epoker i både framväxten o mödosamma motgångar över tiden.
För mig har avsnittet av Rune Monö, produktdesign för arbetslivet, en speciell plats. Design för producentvaror, ska det vara nödvändigt? Först räckte det med att vara kostnadseffektiv o producera sina varor lite bättre o billigare än andra(jfr. FACIT). Sen tillkom att man skulle inte bara ta emot order på sina produkter utan oxå sälja dem, varefter de senare skulle komma att marknadsföras. Att BAHCO Verktyg, hade haft en stor flopp med en billig handverktygs-serie, handfast hette den, för att strategiskt kunna möta lågpriskonkurrensen, bidrog till ett värdefullt genombrott för industridesignutvecklingen i Sverige. ERGO-produkterna var den klart lysande stjärnan på denna produkthimmel och under 80-talet var målet att varje år lansera en ny ERGO-produkt. Det var en klart spännande resa att ha varit ombord på detta tåg.
Att kombinera nytänkande o få en säljkår över hela norden laddade för att förstå/förändra bilden och börja tala till användare med en förståelse för deras hälsa. Det var nyskapande och viktigt. Framgången, som ska tillskrivas ett antal modiga beslutsfattare, har säkert varit en avgörande faktor för ägarutvecklingen i BAHCO. Den kanske viktigare utvecklingen är för förståelse o utveckling av industridesign och inte minst i företaget Ergonomidesign.
När vi 2011 går in i ett nytt spännande decenium, så är det lätt att glömma historien. Det ska bli fantastiskt att få följa utvecklingen o alla spännande produkter/tjänster/processer som kommer att se dagens ljus.
Under så många år har jag funderat över hur denna möjlighet kommer att utveckla sig.
Visst hoppas man att kunskap kommer många till del. Kan man lägga ner skolor o bibliotek, som uppbyggda strukturer i samhället? Industrier har först effektiviserats o sedan lagts ner, industrisamhällets död "bestämdes" ju redan på 90-talet då informations-/kunskapssamhället skulle ta över i stort sätt allting. Några steg i den riktningen har tagits o framtiden vet vi inte allting om, lyckligvist.
Boken M-learning, av John Steinberg o Tobias Hedlund, bidrar på ett förtjänstfullt sätt i kunskaper till denna utveckling. Läs gärna kapitlet om omvärldsanalys, min favorit.
Utveckling kan ju inte stoppas och när folkrika länder (Kina-Indien) når vår kunskapsnivå, hur är Sverige då ett konkurrenskraftigt land? Nu verkar det vara några som funderar på just detta, tror att de kommer fram med något modigt o spännande.
Idéen om strategisk-operativ design som tog så lång tid o kunde ha varit ett spännande element för en utveckling i SME. Verkar som om några har jobbat vidare med det, vilket är glädjande. Hurra för dessa hjältar.
Så mycket klokhet samlat i denna lilla o enkla bok, Tillväxt till döds, ekorrhjul som ju alltid snurrar allt fortare, åtminstonde ur ekonomiskt perspektiv. Högre julförsäljning, spring fortare o effektivare på jobbet. Sverige har fått ett tillväxtverk, kanske skulle ett hållbarhetsverk uppskattas, såsom storbrittaniens sustainable development commision.
En bra slutkläm är:
"Det finns inte en enda sanning, men det inte givet att professorerna, chefsekonomerna eller politikerna förstår bättre än vi andra. Det är upp till var och en att se sig om, notera vad som sker och våga lita på de egna slutsatserna.
I boken Det är ingen fara, du är människa ger prästen och författaren Annika Borg tio tänkbara budord. Ett av dem har fastnat:
Alla runt omkring dig kan ha fel, och du kan ha rätt.
Tack Stellan Tengroth för att du ägnade ett år för att belysa samband och den verklighet som vi alla levande befinner oss i.
Ska följa dig på www.tillvaxtreflektera.se
