söndag 6 mars 2011

Att äga ett ORD - framgångsrik positionering från Jack Uppskäraren till Iprenmannen

Henrik Lindqvist har skrivit en läsvärd bok, som gavs ut 2010. Han delar upp den i delar:

  • Hjärnockupation och hjärntrötthet; tar upp kollisionen mellan den ständigt ökande informationsfloden och en mänsklig hjärna som inte är större idag än för 40 000 år sedan
  • Positionering i praktiken - internationellt; 
  • Positionering i praktiken - Sverige
  • Vägen till ett särskiljande ord; tips o råd om hur du planerar, bygger och kastar ett kraftfullt marknadsspjut
Henrik rekommenderar även www.tankstreck.se



torsdag 3 mars 2011

Innovationsstrategi för life-science saknas



Formulärets överkant
http://imageceu1.247realmedia.com/0/default/empty.gif
http://imageceu1.247realmedia.com/0/default/empty.gif http://imageceu1.247realmedia.com/0/default/empty.gif



Innovationsstrategi för life-science saknas
Allan Larsson, Akbar Seddigh och Göran Lindström.

Regeringen har tidigare uttalat att Sverige ska ha en innovationsstrategi. I paneldiskussionen efterlyste Allan Larsson, styrelseordförande Lunds universitet, en specifik innovationsstrategi för life science.
 

– Det är skillnad på it, bilar och läkemedel och det måste märkas i innovationsstrategin. Utan en innovationsstrategi för life science-sektorn blir Sverige ett land som endast är bra på forskning. Innovationsdelen saknas, säger Allan Larsson.

Jan Björklund gav honom inget entydigt svar.
– Jag är beredd att lyssna på branschens åsikter till att börja med, säger han.

Under paneldiskussionen hördes mothugg om Jan Björklunds kommentar kring den så kallade svenska paradoxen; att investeringarna i forskning och utveckling är stora, men att vi inte får ut tillräckligt mycket för pengarna.

– Vet vi det? Och vad menar vi med att vi får ut för lite? Det är en sak att räkna nystartade företag, men nyttiggörande av forskning är mer än så, till exempel konsultverksamhet där kompetenser från akademin utnyttjas av industrin. Det behövs nya studier för att klargöra det, sa Göran Lindström, universitetslektor i industriell teknik vid Uppsala universitet, som studerar innovationsprocesser och akademiskt entreprenörskap.

Göran Lindström gav även åhörarna några konkreta tips för en lyckad kommersialisering:
 

Hitta kunder tidigt och arbeta med kundfinansiering.

– Den bästa finansieringen i ett utvecklingsprojekt är kundpengar. Att en kund har satsat pengar i projektet är också ett starkt argument när man vänder sig till riskkapital, säger Göran Lindström.

Ha en ”snåländsk attityd”.
– De som tidigt har en snål och tight attityd till sin verksamhet lyckas väldigt bra. Sälj tidigt så mycket som möjligt, minimera fasta kostnader, använd mjuka pengar och andras resurser.

Identifiera affärens kärna och håll hårt i den.
– Vad är det ni kan göra som ingen annan kan? Det mejslas fram efterhand när ni utvecklar produkten, i symbios med kunder och marknad.

Utveckla tidigt en tydlig exploateringsstrategi.

– Världsmarknaden är ointressant för ett nystartat företag, den är bara en indikation på behovet. Det intressanta är den första kunden, första ordern, kanske en partner.
 

Förändringsvilja.
– En affärsidé är aldrig mer än en bra hypotes; den måste hela tiden testas, omprövas och utvecklas. Du måste hela tiden vara beredd att förkasta din affärsidé och utveckla en ny.

Sara Nilsson

 


tisdag 1 mars 2011

STRATEGISK - OPERATIV DESIGN - 1

Ett intresse o ideell vilja till utveckling o metodik i en nyskapande arena.
En önskan att skapa ökad konkurrenskraft o operativ affärskraft med tillväxtorienterade designprocesser.


En idé och vilja till insikt om att ökad affärskraft nås av andra kunskapsfaktorer än det medarbetare, ledning o styrelse en gång i tiden studerade. Att skapa ökad affärskraft i företag innefattar många faktorer. En designdriven utveckling bör skapas genom en iteration av strategiska beslut och operativa genomföranden. Att "skapa något nytt" i den designdrivna utvecklingen är en fråga om insikt och förståelse för samband mellan ökade designvärden, höjd kunskap i företaget och mod till djärva marknadslanseringar.


Förståelsen för hur den egna utvecklingen kan integreras med designprocessen och skapa förbättrade affärspositioner innebär att våga lita på de värden som kan tillföras. En av förutsättningarna är att design ges en tydlig och medveten plats i företagets agerande och det behövs ny kunskap om innebörden av strategisk-operativ design.


Att skapa en helhetssyn från idé till initiering, från samarbetets olika faser och beslutsfattande, till den viktiga lanseringen av affärskraft.

lördag 26 februari 2011

Design i kombination med konstruktion är nyckeln till framgång

På Pax i Hälleforsnäs har ledningen länge varit medveten om betydelsen av formgivning.
-Ja, vi har jobbat med design i 20 år. Vi inser att om vi inte utnyttjar detta blir det bara funktionen som påverkar utseendet. Och de senaste 6-7 åren har vi ökat samarbetet med industridesigner som är med i konstruktionsarbetet.
Företaget är mest känd för sin våtrumsfläkt. Den har sålt i mer än 1 miljon exemplar på drygt 20 år. Nu är en ny generation fläktar på väg ut på marknaden. Den nya fläktserien (Pax 200) lanserades senhösten 2001. På några månader har den fått luft i vingarna. Företaget noterar försäljningsrekord sista kvartalet 2001.


Design i kombination med konstruktion är nyckeln till framgång. Vi är övertygade om att design är lönsamt. Annars skulle vi inte satsa så mycket som vi gör. Men, det är viktigt att detta arbete kommer med i ett tidigt skede.

Design som viktigt långsiktigt konkurrensmedel har hittills inte intresserat tillräckligt många entreprenörer eller små och medelstora företag

Den legendariske designchefen Dieter Rams på det multinationella företaget Braun, uttalade det för många år sen.


Landshövdingen i Sörmland Bo Holmberg, gillade idéen o ville gå framåt med de tankarna. Naturligtvis efter råd från kunskapen från Peter Eklund o de goda genomförda insatserna som gjorts i en hel sörmländska företag. För att bli mer konkurrenskraftiga i en alltmer global affärsvärld så är design av produkter en viktig och ibland avgörande väg att nå målet.


-Produkterna måste få en egen identitet. Viktigt att formen får komma in i produkten. Kvalité tillsammans med design ger nya möjlighter. Man måste uppleva design för att tycka att det är viktigt, menar Peter. Kanske är det förklaringen till att många ännu inte utvecklat några samarbeten.


Att skapa innovativa miljöer och kluster i länet var viktigt o har utvecklats. Design är mycket viktigt och blir allt viktigare i framtiden, konstaterades 2002.


Idag har många av designföretagen utvecklats mycket bra, många av de sörmländska företagen likaså o många står starkare idag än tidigare. En insats som inte var betydelselös...

fredag 25 februari 2011

Vi inser att våra produkter också behöver formgivning

Affärskopplad industridesign var ett relativt nytt begrepp för familjeföretaget AristoDents ägare. Företaget, som vuxit från hobbyverksamhet till ett etablerat företag, var på väg in i en designprocess.
I framtiden kommer kommer sambandet funktion och design att bli starkare och tydligare.
Studenter på mälardalens högskola gjorde 2002, en genomgång av företagets utvecklingsmöjligheter och fördelar. Även om det i dag är svårt att värdera betydelsen av desin så förstår vi att det behövs. Med rätt formgivning kan vissa produkter även bli billigare att framställa. Så vi kommer att delta i ett nytt designprojekt, förklarar makarna Gunnel o Sten Ekström.

torsdag 24 februari 2011

Jag är mycket nöjd och det har lyft det här företaget

När Hans-Göran Ericsson var på en mässa i Tyskland och försökte knyta utländska affärskontakter fick han en tankeställare.
När han lämnade sitt visitkort där det stod HGE Sjukvårdstjänst såg mottagaren fundersam ut. Vad är detta för något? Den utländska mottagaren kunde varken uttala eller förstå vad det stod. 


1995 fick Hans-Göran och Ann-Ki Ericssons företag en konsultcheck av länsstyrelsen i Sörmland. Den gav ekonomiska möjligheter till genomgång av företagets profil.
Resultatet blev ny logotype och nytt företagsnamn: Medical Care System MCS AB, och ett nytt presentationsprogram.


Förvandlingen av Flensföretaget blev mer än lyckad.
Ja, jag är mycket nöjd och det här har lyft företaget, förklarar Hans-Göran.
Han förklarar att många tror att företaget är betydligt större än det är i verkligheten. Detta efter att ha sett företagets presentationsprogram.
Många tycker det är väldigt proffsigt. De er beröm för de bilder och illustrationer vi har för att de är lätta att förstå.


Företagets utveckling har också gått starkt framåt sedan förändringen. Ökningstakten är ca 1 miljon per år och en anställd per år.


Den nya profilen har definitivt hjälpt oss att växa och öka omsättningen. Och receptet från 1995 behåller vi. Det blev bra från början, säger Hans-Göran.

Design har blivit ett försäljningsargument och konkurrensmedel

Hörnell International AB har verkligen lyckats att kombinera funktion och design. Det vittnar inte minst ett flertal internationella designpris om. Det är Gagnefbolagets svetshjälm som blivit mycket uppmärksammad och som prisbelönats i USA och Europa. Utmärkelsen Svensk Form erhöll företaget 2003.


Det unika med svetshjälmen är en elektronisk enhet som gör att svetsglaset på hjälmen blir mörkt när man svetsar. Hörnell har arbetat med industridesign sedan 1995.


Och arbetet med design är ökat mer och mer och inte minst då antalet konkurrenter har ökat. 1980 var vi ensamma på värdsmarknaden. Idag finns ett 10-tal tillverkare av svetshjälmar varav tre är stora konkurrenter. Då har design blivit ett försäljningsargument och konkurrensmedel som vi lyckats bra med.


Industridesign har gjort vår produkt ännu mer attraktiv. Och det är en ypperlig möjlighet att förmedla budskapet i produkten. Ett arbete som alltid gjorts av externa industridesigners.


Att få utmärkelser för bra design är inget vi strävar efter men det har gett oss väldigt mycket uppsving. Och att design är lönsamt kan jag nog inte neka till även om jag inte kan ange någon siffra på hur lönsamt det är, säger Anders Grönberg då marknadschef på företaget.

Vi ser industridesign som en strategisk resurs

De flesta i Sverige har någon gång hållt en skiftnyckel eller polygriptång i sin hand. Med största säkerhet var det ett Bahco-verktyg. Och troligen kände du hur rätt den låg i handen och hur bra den  tekniskt fungerade.


Kvalité, teknik och design har varit måtto för Bahco allt sedan företaget bildades i slutet på 1800-talet. Bahco är världsledande på ergonomiskt utformade handverktyg.


I början var design en happening, men sedan slutet på 1970-talet har vi jobbat strukturerat med produktdesign. Sedan dess ser vi industridesign som en strategisk resurs och ett helt naturligt inslag i vår produktutveckling.


Det förklara Conny Jansson 2003, och Conny är utvecklinschef o designansvarig på Bahco Tools i Enköping. Han klargör att industridesign i många fall är ett avgörande konkurrensmedel för företaget.


Ja, det är det som gör att vi har ytterligare en fördel jämfört med de konkurrenter som inte satsar på design. Och det behövs i en värld där pris och teknisk kvalité blir alltmer lika. Då sticker bra verktyg med bra design ut och ger oss fördelar. Designstrategin hos enköpingsföretaget har en stark inriktning mot ergonomi.


Det finns inga tecken på att det inte skulle vara lönsamt med design. Tvärtom. Det är en av anledningarna till framgångarna. Vi har en stark tro på industridesign som en strategisk resurs och framgångsrecept för företaget. Bahco har också hemfört ett antal meriterande utmärkelser i internationella designtävlingar.


I alla stora projekt på Bahco Tools är externa industridesigner inkopplade i ett mycket tidigt skede. I designprocessen ingår också samarbete med professionella yrkesmän som daglien använder företagets handverktyg.

Design har för oss utvecklats till en naturlig del i att skapa affärsvärden !

Det uttalade Bo Jonsson på Tedak AB i Eskilstuna i början av 2000-talet. Bo anser att design är receptet för att lyckas och att man då ska involvera detta tidigt i utvecklingsprocessen. Företaget har ökat lönsamheten och en del av detta kan tillskrivas design. Det har också förenklat service o underhåll på produkterna. 


Tedak AB i Eskilstuna satsade både stort o hårt på design. Det harmoniserar med våra mål och vi lägger sjusiffriga belopp på extern hjälp inom detta område. Redan i mitten på 90-talet hade företaget den första kontakten med en extern designer. Idag är design en naturlig del i företagets produktutveckling. Branschen har också upptäckt Tedak´s "nya" produkter. Ett bra exempel är det högvakuumaggregat för städning som det förr såldes 35-40 stycken per år av. Idag är årstakten 400-500 och ökningen beror till stor del på designen, enligt Bo.


Att utformningen har många mervärden blev också bevisat. Tillverkningskostnaden för aggregatet minskade med 10 procent.


Design har stor betydelse och kommer i framtiden att få en allt större betydelse. Hand i hand med det estetiska går funktionsdesign och även pris. Han tycker inte att det varit svårt att få styrelsen att förstå vikten av att satsa på design. Ledningen ställer upp på att bolaget ska satsa framåt. 


Redan 2002 fanns tydliga bevis på att satsningen lönat sig.



onsdag 23 februari 2011

Skapa grund o utveckling i små företag genom design management

I ett arbete vid mälardalens högskola av Karin Arrelöv o Tomas Östman, 2002, beskrivs avsaknaden av en plattform och identitet som viktiga faktorer för att kunna öka konkurrenskraften, i ett litet företag. Andra viktiga faktorer finns oxå. 
Konkurrenskraft kan byggas genom att arbeta med företagets helhetssyn, grundläggande värderingar, synsätt, affärsidé, strategier, produkter m m. Att integrera delarna o smälta samman dessa till en helhet är en del av konsten. 


Kotler, 2000, skrev:
"Design is a potent strategic tool that companies can use to gain a sustainable competitive advantage. Yet most companies neglect design as a strategic tool. What they don´t realise is that good design can enhance products, environment, communications and corporate identity"


Att nå framgång med design som en strategisk resurs kräver, enligt Lisbeth Svengren 1995, ett förhållningssätt som innehåller:

  • En övergripande vision om hur tingen kan göra tillvaron eller arbetet bättre, enklare, roligare etc.
  • En estetisk känsla 
  • En estetisk känsla för tingen
  • Kurage och handlingskraft

Betydelsefullt att lära känna sitt eget företag o ställa relevanta frågor:
  • Vem är jag/vi ?
  • Vad gör jag/vi ?
  • Hur gör jag/vi det ?
  • Vår visuella bild? - nu och i framtiden
  • Kommunikation - Förklara din produkt internt o externt
  • Image? - Hur uppfattas vi?


En förträfflig egen modell presenteras. Där kunden/användaren ständigt är i centrum. Väl värd er tid...


Som avslutning vill jag här lyfta fram något som arbetet refererar till, "lyckan är inte att nå sina mål, utan att ständigt vara på väg" detta sagt av Ingvar Kamprad.



tisdag 22 februari 2011

Affärskopplad industridesign - utveckling till en strategisk investering i små o medelstora företag

2002, studerade Susanne Lundh o Anna Lindgren, på Mälardalens högskola, detta område. Ett område som bättre utvecklas under begreppet design management. 
Studien kan verkligen rekommenderas till intresserade, värd din tid o den kan leda till insikter o utveckling. 


Studien resulterade i faktorer som verksamt bidrar till hur affärskopplad industridesign kan utvecklas till en investering i små o medelstora företag. Faktorerna bedöms nödvändiga och  är:

  • Kunskap&kompetens
  • Erfarenhet
  • Kommunikation
  • Relationer
  • Design, en fråga på ledningsnivå
  • Ekonomiska resurser
  • Attityd
En kommentar i undersökning är att "Vi säljer mer nu, betydligt mer, vilket vi inte gjort om vi inte anlitat en industridesignbyrå" och en annan är att "Företaget har börjat tänka på andra värden. Om företaget t ex tar fram en ny produkt så sätts den in i sitt sammanhang med andra tillverkade produkter. Detta gör att produkterna får en familjekänsla" 


När affärskopplingen o investeringen uttrycks så här: "Vi har ju garanterat fått tillbaks pengarna, men det är ju dyrt. Det är mycket pengar på en gång." och "är det en produkt som har en form o funktion som är av betydelse så är det väl investerade pengar i ett kommersiellt syfte." 


En företagare menar att han inte hade någon kunskap av  vad samarbetet med designbyrån kunde erbjuda. Har man en industriell eller ekonomisk kunskap med sig så blir det enklare än att lära sig allt från början. Men, vi hade inte kunnat sälja någonting av den första prototypen utan designinsatser. Som slutord "Det är värt varenda krona som det kostade även om jag då tyckte att det kostade väldigt mycket pengar".  


Frågan i studien var om affärskopplad industridesign kan utvecklas till en strategisk investering i små o medelstora företag?
Svaret JA , när den begränsade studie ger vid handen att då åtminstonde de definierade kvalitativa faktorerna samverkar för den strategiska utvecklingen.

måndag 21 februari 2011

Varför utmana...

Glad över all snö o vinter i mellansverige. Ännu lite gladare över att hitta en del anteckningar/noteringar från mitt förra sååå intensiva liv. På den tiden 80- o 90-tal så var det en vida diskussion om design som begrepp o om man eventuellt kunde ekonomiskt bevisa designens ekonomiska nytta. Vem föll inte i den gropen, jovisst det gjorde ju jag, som dessutom "visste" att det gick att bevisa. Nobelpriset för detta var ju inte instiftat ännu, men vänta bara det kommer. Till viss del kan man kanske det, men som så många goda forskare numera klargjort så ska beslut tas på andra grunder o stor insikt har under senare delen av 90-talet o 2000-talet gjorts.
Ändå så var det en skön resa att göra, kanske blev man lite tokig(eller...), men lärorik. 


Nu när design management o innovation management vunnit acceptans som begrepp i den framtida produkt-, tjänste- o processutveckling o just snabbheten blir den vinnande motorn. Då kommer kraften att ha de mest upparbetade samarbeten med rätt partner att vara en faktor att räkna med. 


De unga designföretagen ska verkligen lycka till. De etablerade är bara att gratulera till ekonomisk  stabilitet.


Tänk att det skulle vara så märkligt att föra ihop design o marknadsföring till en faktor att räkna. Vågar nog säga att den numera är det, men nog en kvalificerad gissning mer än något annat.


Men visst var det en utmaning, när BAHCO hade möjligheten att rekrytera en med hyfsad utbildning o vilja att jobba klokt, mycket o både lära o förstå. Kul tid 


måndag 17 januari 2011

RECEPT, bra tankar eller...

Ny dag, ny vecka och inte minst nytt recept eller... 
Tiden är en märklig företeelse, den bara flyger fram o tycks gå allt snabbare. 


  • SAMVERKANSRECEPT
Olika världar, politik, akademi och näringsliv, har sökt samverkan och utveckling av bra recept för en bra framtid, hur fungerar detta...


  • PENGARECEPT
Recept ekonomi... Mest pengar bestämmer eller... 
Käkar den finansiella sektorn alla viljor


  • MÄNNISKARECEPT
Recept drivkraft...
Visst må det vara kul o spännande att jobba


  • KOMMUNIKATIONSRECEPT
Recept förståelse...
När man inte förstår vad den andre säger, eller inte vill förstå

  • SLUTSATS
Finns recept eller ej? Har DesinTech for Business något att tillföra i en framtid? Är tankar, arbete och vilja, något som kan få en belöning...
Den "felaktiga" kunskapen, viljan och förståelsen, var hamnar den... 
En enkel gissning är att den blir vad man gör den till eller har råd att utvecklas med...

onsdag 12 januari 2011

MOD... en underskattad egenskap !

Att våga utmana och göra det som inte gjorts tidigare, det kallar jag MOD. Att äga o utveckla denna egenskap är kanske både dumdristigt o osmart.  Ofta är det ekonomiskt kostbart och inte minst oerhört arbetskrävande. Idag kallas det innovation o innovationssystem. Mycket av detta ska bygga det nya europa, med tanke på alla de slantar som satsas inom området. Har nog aldrig sett så mycket tankar och antalet pengar är ju helt enastående.


I den värld av affärsdriven utveckling, där en affärskopplad industridesign kan samverka o utveckla. Samverka, med vad, ja processer ser olika ut och MOD ser olika ut. Bara ut o hitta möjligheter, eller... 


Själv kommer jag att följa dessa investeringar och system som byggs. Det kan bli bra effekt med alla dessa slantar, något ska säkert bli över till effektfulla insatser i nyskapande idéer, kör på o var modiga, för just MOD över tid tror jag är den avgörande och mest utmanande faktorn. 

tisdag 11 januari 2011

Industridesign, en 1900-talshistoria... 2000-talets viktigaste utvecklingsfaktor...

Lasse Brunnströms bok, Svensk Industridesign, har stora förtjänster. Den berättar på en smakligt sätt om olika epoker i både framväxten o mödosamma motgångar över tiden. 


För mig har avsnittet av Rune Monö, produktdesign för arbetslivet, en speciell plats. Design för producentvaror, ska det vara nödvändigt? Först räckte det med att vara kostnadseffektiv o producera sina varor lite bättre o billigare än andra(jfr. FACIT). Sen tillkom att man skulle inte bara ta emot order på sina produkter utan oxå sälja dem, varefter de senare skulle komma att marknadsföras. Att BAHCO Verktyg, hade haft en stor flopp med en billig handverktygs-serie, handfast hette den, för att strategiskt kunna möta lågpriskonkurrensen, bidrog till ett värdefullt genombrott för industridesignutvecklingen i Sverige. ERGO-produkterna var den klart lysande stjärnan på denna produkthimmel och under 80-talet var målet att varje år lansera en ny ERGO-produkt. Det var en klart spännande resa att ha varit ombord på detta tåg.


Att kombinera nytänkande o få en säljkår över hela norden laddade för att förstå/förändra bilden och börja tala till användare med en förståelse för deras hälsa. Det var nyskapande och viktigt. Framgången, som ska tillskrivas ett antal modiga beslutsfattare, har säkert varit en avgörande faktor för ägarutvecklingen i BAHCO. Den kanske viktigare utvecklingen är för förståelse o utveckling av industridesign och inte minst i företaget Ergonomidesign.


När vi 2011 går in i ett nytt spännande decenium, så är det lätt att glömma historien. Det ska bli fantastiskt att få följa utvecklingen o alla spännande produkter/tjänster/processer som kommer att se dagens ljus.

lördag 8 januari 2011

M-learning, e-learning eller varför är kunskap så enkelt att ...

Under så många år har jag funderat över hur denna möjlighet kommer att utveckla sig. 
Visst hoppas man att kunskap kommer många till del. Kan man lägga ner skolor o bibliotek, som uppbyggda strukturer i samhället? Industrier har först effektiviserats o sedan lagts ner, industrisamhällets död "bestämdes" ju redan på 90-talet då informations-/kunskapssamhället skulle ta över i stort sätt allting. Några steg i den riktningen har tagits o framtiden vet vi inte allting om, lyckligvist.


Boken M-learning, av John Steinberg o Tobias Hedlund, bidrar på ett förtjänstfullt sätt i kunskaper till denna utveckling. Läs gärna kapitlet om omvärldsanalys, min favorit.


Utveckling kan ju inte stoppas och när folkrika länder (Kina-Indien) når vår kunskapsnivå, hur är Sverige då ett konkurrenskraftigt land? Nu verkar det vara några som funderar på just detta, tror att de kommer fram med något modigt o spännande. 


Idéen om strategisk-operativ design som tog så lång tid o kunde ha varit ett spännande element för en utveckling i SME. Verkar som om några har jobbat vidare med det, vilket är glädjande. Hurra för dessa hjältar.

tisdag 4 januari 2011

Alla runt omkring dig kan ha fel, och du kan ha rätt

Så mycket klokhet samlat i denna lilla o enkla bok, Tillväxt till döds, ekorrhjul som ju alltid snurrar allt fortare, åtminstonde ur ekonomiskt perspektiv. Högre julförsäljning, spring fortare o effektivare på jobbet. Sverige har fått ett tillväxtverk, kanske skulle ett hållbarhetsverk uppskattas, såsom storbrittaniens sustainable development commision. 


En bra slutkläm är:
"Det finns inte en enda sanning, men det inte givet att professorerna, chefsekonomerna eller politikerna förstår bättre än vi andra. Det är upp till var och en att se sig om, notera vad som sker och våga lita på  de egna slutsatserna.
I boken Det är ingen fara, du är människa ger prästen och författaren Annika Borg tio tänkbara budord. Ett av dem har fastnat:
      Alla runt omkring dig kan ha fel, och du kan ha rätt.


Tack Stellan Tengroth för att du ägnade ett år för att belysa samband och den verklighet som vi alla levande befinner oss i.


Ska följa dig på www.tillvaxtreflektera.se